Yxat🪓 –Mackelbots snickerier och ”timmerhantverk” (som det så fint heter)

med tillägg 2024-04-20

Så gott som alla föremål på sidan är gjorda av stormfällda träd: asp, björk och fur. Röjd sälg har använts i klenare konstruktionsdelar. Undantag utgör spaljén som är snickrad av köpt, till del impregnerat, virke och vedhyllan som även den är gjord av köpevirke.

Pallen, bänken och sågbocken (bilder nedan) är sammanfogade utan lim, spik eller skruv men ändå mycket stadiga. Om du vill ha en liknande, kontakta Mackelbot. Pall och bänk är oljade, sågbocken tjärad –men andra utföranden kan tänkas.
Sågbocken har flyttbara ”horn” för anpassning till olika dimensioner av virke och det är även möjligt att tvinga fast virket eller timret som bearbetas (se bild till vänster). Bocken är traditionellt utförd förutom att hornen är flyttbara och att stockens översida är plan. Det gör att den till viss mån kan tjänstgöra som en snickarbänk, en konstruktionsidé vi tycker fungerat i praktiken. Vår sågbock är också lite högre än de bockar som användes för 100 år sedan.

Spaljén, en bit ner på sidan, är måttanpassad och stadigt förankrad men lätt demonterbar med en specialgjord fästanordning för balkongräckets stolpar. Hela spaljén inklusive montering på plats har utförts som ett beställningsuppdrag.

trädgårdspall av en kluven kubbe

trädgårdsbänk av en sågad stock

traditionell sågbock gjord av en stock (andra halvan av den sågade stock som blev bänken ovanför)

bokstöd av ett vedträ

enkel vedhylla av läkt och rundstav

måttanpassad balkongspaljé i vinkel

Spång
Snabbt bygd spång av ett par små trädstammar.  De kluvna, tillyxade, tvärpinnarna (modell längre vedträn) gör spången greppvänlig för foten även vid halt väder och trästyckenas varierade form bidrar till ett levande uttryck. De är fästa med kraftiga kullerförsänkta och rostfria skruvar i två slanor som bränts i ändarna. Ändå behöver nog slanorna bytas efter några år, önskvärt vore att de gjorts i furu, lärk eller ek. Tvärpinnarna är behandlade med olja och tjära. Bygganvisning för spången finns här.

End
(to be continued) mer yxat timmer här

Mer om sågbocken

tillägg 2024-04-21, Sågbockens morfologi

Grundkonstruktionen med en stock och däri intappade ben går lika långt tillbaka i tiden som bondesamhället eller längre. Stocken till sågbocken klövs inte, eftersom man inte behövde en plan arbetsyta. Det behövde man däremot för slaktbordet, bild nedan.

Slaktbänk Sverige pre 1900-tal. Bildkälla Malmö Museer https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=MM/objekt/910

Och för att göra en sittbänk

Sittbänk Edeby 2023

Eller en pall

Pall 1800-tal Kila socken. Bildkälla Sörmlands museum. https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-290665/

Pall Edeby 2024

En sågbock gjordes alltså vanligen av en hel stock. Den måste ha minst tre par ”horn” eller kryss för att sågvirket inte ska vika sig över sågbladet.

Bildkälla Hälsinglands museum. Fotograf Hilding Mickelsson

Sågbocken ovan, som jag förstår som en rekonstruktion, har hela fem par horn. Hålen som pinnarna sitter i går helt igenom stocken. Varken benpar eller horn är infästa rakt emot varandra. Istället är hålen förskjutna för att hållbarheten i den anmärkningsvärt klena stocken ska bevaras.

På finsk radio och tv:s hemsida, Yle, finns en skiss och en arbetsbeskrivning till en liknande men kortare bock. På de lågupplösta bilderna syns snickaren Jim Björni från tv-programmet Strömsö, när han borrar och fäster ben i bocken genom att sätta en kil i benets ände.

Bild Yle/Handarbeten och hantverk

Det är en smart konstruktion som används för t ex pallar. Men om stocken är lika fuktig (färsk) eller fuktigare än pinnarna kommer de senare ändå krympa fast när trät torkar. Om man använder naturligt material till ben finns dessutom ojämnheter och böjningar som gör att benen kilas fast av sig självt.

På så sätt kan man yxa till en väldigt stark bock eller bänk mycket snabbt utan någon form av fästmaterial. Motsvarande snickrade bock av sågat virke hopsatt med skruv eller spik skulle ta mycket längre tid att göra. Vi har dessutom jobbat i asp, som är ett lättarbetat och lätt träslag men ändå ganska hållbart. Traditionellt har asp används till bl a bärok, räfsskaft och träskor. Vår bock tog ca 2×6 timmar att tillverka inklusive kapning av stammen och behandling med tjära. Så här såg den ut tjärad men inte helt klar.

Vi har sågat trädstammen för att skapa en plan arbetsyta, likt slaktbänken ovan. Stocken är, trots att den är delad. tillräckligt grov för att inte riskera spricka på grund av t ex benens symmetriska infästning. Bocken har varit mycket användbar för vidare arbete med både timmer och virke. Den är stabilare och mer oöm än en inköpt arbetsbänk men har nackdelen att det inte går att fixera virke med en vanlig tving på grund av stockens runda undersida. Det är ändå fascinerande hur funktionell och mångsidig den ålderdomliga konstruktionen visat sig vara!

End

En längre text om sågbockens konstruktion och historia och om andra konstruktioner utan spik, lim eller skruv finns här