Sågbockens morfologi, utgående från ett texttillägg i bloggposten Yxat🪓
Grundkonstruktionen med en stock och däri intappade ben går lika långt tillbaka i tiden som bondesamhället eller längre. Stocken till sågbocken klövs inte, eftersom man inte behövde en plan arbetsyta. Det behövde man däremot för slaktbordet, bild nedan.
Slaktbänk Sverige pre 1900-tal. Bildkälla Malmö Museer https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=MM/objekt/910
Och för att göra en sittbänk
Sittbänk Edeby 2023
Eller en pall
Pall 1800-tal Kila socken. Bildkälla Sörmlands museum. https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/objects/c24-290665/
Pall Edeby 2024
En sågbock gjordes alltså vanligen av en hel stock. Den måste ha minst tre par ”horn” eller kryss för att sågmaterialet ska ligga stabilt och inte vika sig över sågbladet.
Bildkälla Hälsinglands museum. Fotograf Hilding Mickelsson
Sågbocken ovan, som jag förstår som en rekonstruktion, har hela fem par horn. Hålen som pinnarna sitter i går helt igenom stocken. Varken benpar eller horn är infästa rakt emot varandra. Istället är hålen förskjutna för att hållbarheten i den anmärkningsvärt klena stocken ska bevaras. Men varför har man inte låtit benen gå rakt igenom stocken för att utgöra hornparen i stockens ändar? Man har ändå borrat rakt igenom och skulle ha sparat fyra håltagningar. Har inget svar och lämnar.
På finsk radio och tv:s hemsida, Yle, finns en skiss och en arbetsbeskrivning till en liknande men kortare bock. På de lågupplösta bilderna syns snickaren Jim Björni från tv-programmet Strömsö, när han borrar och fäster ben i bocken genom att sätta en kil i benets ände.
Bild Yle/Strömsö
Det är en smart konstruktion som används för t ex pallar. Men om stocken är lika fuktig (färsk) eller fuktigare än pinnarna kommer de senare ändå krympa fast när trät torkar. Och om man använder naturligt material till ben finns dessutom ojämnheter och böjningar som gör att benen kilas fast av sig självt, särskilt i stock-konstruktioner som ju medger ganska djupa borrhål.
På så sätt kan man yxa till en stark bock eller bänk snabbt utan någon form av sammanfogningsmaterial. Motsvarande snickrade bock av sågat virke, hopsatt med skruv eller spik, skulle ta mycket längre tid att göra.
Vill man krångla till det riktigt kan man göra så här, använda timmer men en byggteknik anpassad till sågat virke. Det blir mycket sågande och skruvande, bultar, skruvar och stag, men resultatet imponerar inte på mig.
Imponerar gör Jim Björni på Strömsö när han tillverkar en traditionell bänk i krympteknik och utan en skruv på en timme. Dock tror jag inte han räknat med tiden för att tillverka stockhalvan? Roligt med den fina finishen!
Bild Yle/Jim Björni
Vi har jobbat i asp, som är ett lättarbetat och lätt träslag men ändå ganska hållbart. Traditionellt har asp används till bl a bärok, räfsskaft och träskor. Vår bock tog ca 2×6 timmar att tillverka inklusive kapning av stammen och behandling med tjära. Så här såg den ut tjärad men inte helt klar.
Vi har sågat trädstammen för att skapa en plan arbetsyta, likt slaktbänken ovan. Stocken är, trots att den är delad, tillräckligt grov för att inte riskera spricka på grund av t ex benens symmetriska infästning. Bocken har varit mycket användbar för vidare arbete med både timmer och virke. Den är stabilare och mer oöm än en inköpt arbetsbänk men har nackdelen att det inte går att fixera virke med en vanlig tving på grund av stockens runda undersida. Det är ändå fascinerande hur funktionell och mångsidig den ålderdomliga konstruktionen visat sig vara!
End, fortsättning följer
Mer om timmerhantverk, fler pallar i krympteknik
Kontakt
E-post: yxat📯mackelbot.se
Lämna en kommentar